Singel igen.. Vad mer i livet suger just nu..?

Orkar inte äta, varje gång jag lagar mat så kan jag bara tänka på Amanda, tänker på varje gång jag försökte laga något nytt spännande hon aldrig testat förr och allt sånt skräp. Sen att jag hatar att äta ensam gör väl sitt. jag är väl medveten om att jag är fullt kapabel och om än mer formad för att vara ensam, men det är inget jag strävar efter längre. Jag behöver någon slags motpart i mitt liv så att jag kan spela ut alla mina sidor och inte bara de jag "måste" spela utåt. Hatar att spela glad bara för att folk inte tål att höra hur jag egentligen mår, hatar att jag har jobbat med service så länge att det går på automatik. Man flinar upp sig så fort man går ut, nog för att vem som helst borde kunna se att det inte är seriöst. Hälsar på folk och umgås fast allt man egentligen vill är att låsa in sig i nån skrubb och lyssna på musik med aggresiva och destruktiva texter(vilket åtmistonde det är någolunda normalt i min värld..).

Just nu pulserar basgångarna från tainted love i lägenheten och jag lägrar mig i alla minnen från clubkvällarna på Greyscale, det känns som ett helt annat liv, trotts att jag i stort sett är precis den samma nu som då. Det enda som är annorlunda torde vara att världen inte har samma kontrast längre, allt är inte lika spännande och nytt.

"Sometimes I feel I've got to
Run away I've got to
Get away
From the pain that you drive into the heart of me
The love we share
Seems to go nowhere
I've lost my lights
I toss and turn I can't sleep at night"

Jag saknar mina vänner, de som aldrig har tid längre. Jag saknar min vildare tid, när jag kunde göra allt och ingenting under en och samma kväll och det var fortfarande inte nog. Jag saknar känslan av att allt är påväg åt helvete men älska det. Jag saknar känslan av att bara vilja dricka och ha kul, känslan av total kontroll i totalt kaos. Jag saknar att leva, jag saknar amanda, jag saknar dödslängtan..