Just nu känner jag mig bara knäckt.. Arbetsförmedlingen tar mig aldrig på allvar, men det är det väl inte allt för många som gör i vanliga fall heller. Med två diagnoser bakom sig tog jag för givet att min nedsatta arbetsförmåga skulle tala för sig själv, jag är ju ändå uppe i 80% vilket är mycket mer än jag egentligen orkar. Men då ska det där fanskapet ändå pressa mig att gå upp till 100% under vartenda jävla möte jag har med henne.

Det var inte nog med att jag presenterade utförliga rapporter och presentationer om båda mina diagnoser och förklarade vad de hade för grund och hur de påverkade mig, jag var dessutom på en utredning för min arbetsförmåga hon hade skickat iväg mig på. Efter att utredningen vad klar så var det fastslaget att 75% var max för vad jag orkade med, men efter utredningen var klar så började hon pusha mig ännu hårdare för att gå upp på 100. Sista mötet vi hade var det på gränsen att det skulle brista och hiva ur mig precis vad jag tyckte och tänkte, både om henne och hennes bemötande.

Totalt respektlöst, utöver det så har hon gjort andra idiotiska grejer som jag inte ens orkar ta upp(mest med risk för att det blir utredning, för tydligen har försäkringskassan och arbetsförmedlingen börjat kontrollera klienters nätanvändare, så som facebook och bloggar. Och att kathrine ska få ännu en sak att häckla mig för orkar jag inte med). Fattar bara inte hur de kan arbeta så..